GEELMUYDEN
- slekten

Startside  |  Hva er nytt?  |  Bilder  |  Historier  |  Gravsteiner  |  Rapporter  |  Etternavn
Søk
Fornavn:


Etternavn:



Notater


Treff 251 til 300 av 14,656

      «Forrige «1 ... 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 294» Neste»

 #   Notater   Linket til 
251 {geni:about_me} Ho budde på Nedre Rossavik , var gift med Gunbjørn Gunbjørnson Mjølhus fra Hjelmeland, og som enke med Ådne Ivarson KJOSAVIK, Signy Tormodsdatter (I34091)
 
252 {geni:about_me} Ho budde på Sømme br 9 i Sola, var gift med Johannes Salmonson Sømme og dei hadde 6 barn GRANNES, Kirsten Olsdatter (I33284)
 
253 {geni:about_me} Ho var gift med Bård på Ueland i Varhaug

budde på Ueland i Varhaug-Haa. 
OPSTAD, Ingeborg Paulsdatter (I33316)
 
254 {geni:about_me} Ho var gift med Ingebret Jonsen Grude på Gruda br 1 i Klepp. Dei fekk 2 barn
NAME: _MAR Grude
 
DJØSELAND, Marte Rasmusdtr (I33288)
 
255 {geni:about_me} Ho var gift med Tolleiv Jonson Hompland, budde på Josdal i Sirdal og hadde 1 barn.

bodd på Josdal i Sirdal. 
LUNDE, Ingeborg Jørgensdatter (I33254)
 
256 {geni:about_me} Ho vart gift med Knut Eivindson Garborg på Garborg br 2, Eivindsparten, i Time som han fekk skjøte på i 1725 og dreiv til 1749 og enka til 1752. De hadde 10 barn.
NAME: _MAR Garborg
 
RISA, Guri Hansdatter (I32672)
 
257 {geni:about_me} Gudrun foreldre var Guttorm Eiriksen (~1285 - ~1349) og
Elin Olavsdatter (~1317 - ~1349).

Hun var 1. gang gift med Bergsvein Baardsen, nevnt 1344-61, død ca. 1361.

Gudrun og Bergsvein hadde følgende barn:
Elin, nevnt 1380-99, gift 1. gang med Herr Haakon Eivindsen som døde ca. 1380,
gift 2. gang med vepneren Haakon Munansen [Stumpe], nevnt 1380.
Gunhild, nevnt 1390-1422, gift med ridderen Agmund Berdorsen [Bolt], nevnt 1368/69-1418/19.
Guttorm.

Deres datter, Fru Elin og Herr Haakon hadde sønnen
Olav, ridder, nevnt 1399-1458, gift med Ingebjørg Jonsdatter av Sørum.

Gudrun var 2. gang gift med Herr Jon Toraldesen, nevnt 1351-70
(Han var 1. gang gift med Fru Jorunn Bjørnsdatter).

Gudrun arvet Nesøygodset setter sin far.

Fra Geirr I. Leistad: «Nesøya og Nesøygodsets eiere i middelalderen og tidlig nytid»:
Med Bergsvein Baardsen, som aldri ble ridder, hadde Gudrun foruten de to døtrene Elin og Gunhild en sønn, Guttorm Bergsveinsen, som døde ung. Det fremgår av biskop Øysteins jordebok (RB side 113) at Guttorm Bergsveinsens arvinger ga hele Koia i Asker, ett markebol, til evig årtidhold og at denne jorden ble avhendet av en Haakon og Fru Elin. Elin Bergsveinsdatter var gift to ganger. Fruetittelen må hun ha fått i ekteskapet med ridderen Herr Haakon Eivindsen som nevnes i flere brev fra 1370-årene og siste gang i 1380, da han med samtykke av sin hustru, Fru Elin Bergsveinsdatter, solgte 4½ øresbol i Bondi i Asker (DN V 318). Herr Haakon Eivindsen må ha fått ridderslaget tidlig i 1370-årene og døde trolig ikke lenge etter at han siste gang er nevnt, for senere ble Fru Elin gift med vepneren Haakon Munansen [Stumpe].
Fru Elins sønn og trolig eneste barn var Olav Haakonsen som arvet Nesøya etter sin mor. Vi ser da også av biskop Øysteins jordebok at Olav Haakonsen ga gaver til kirken, for Herr Haakon og Fru Elins årtidhold, mens Fru Elin er alene om å gi en sjelegave i Leikvoll i Asker for Haakon Stumpes årtidhold (RB side 97 og 113).
Olav Haakonsens far, ridderen Haakon Eivindsen, var bror til ridderen Herr Lodvik Eivindsen som var høvedmann på Tønsberghus i alle fall fra 1369. Herr Lodvik førte nemlig som våpenmerke «oksehode i rosenkrans», og det gjordeogså Olav Haakonsen. Beviset for slektskapet får vi imidlertid av et brev fra 1373 (DN XXI 146), utstedt i Tønsberg av Herr Haakon Eivindsen som kaller seg ridder. Brevet nevner uttrykkelig «Herr Lodvik, min bror». Opphavet til disse to brødre er foreløpig ukjent, men kildene gjør det nærliggende å tro at de hadde sin hjemstavn i Vestfold eller i Bohuslen.

Den andre datteren til Bergsvein Baardsen og Gudrun Guttormsdatter var Gunhild Bergsveinsdatter som ble gift med ridderen og riksrådet Agmund Berdorsen [Bolt]. Herr Agmund var en av de fremste stormenn i Norge omkring 1400, mangeårig høvedsmann på Akershns og som samlet et stort jordegods både gjennnom kjøp og arv.

Fru Elins sønn Olav Haakonsen er første gang nevnt i et brev utstedt i Oslo 30.01.1399 (DN III 545) som bevitner at Fru Elin oppga sin odelsrett til sin eiendom i Nordre Tom til Herr Agmund Berdorsen [Bolt] og hans hustru, sin søster Fru Gunhild. I dette samtykket Olav, hennes fullmyndige sønn. Da Olav var fullmyndig i begynnelsen av 1399, må han ha vært minst 20 år, altså født senest 30.01.1379 og helst litt tidligere, men ikke meget, for han ble etter datidens forhold en svært gammel mann. Det siste brev som nevner ham i live, er utstedt på Nesøya i februar 1458 (DN XII 226) av hans frende, ridderen Torgaut Benktsen som vitner om at han da var på Nesøya og hørte at «ærlig mann og velbåren Herr Olav Haakonsen ridder» på den ene side og Henning Guttormsen på den annen side avsto til Peder på Skidager to gårder som Olav hadde arvet etter Lucia som satt på Skidager. Henning var brorsønn til Torgaut Benktsen og var visstnok sysselmann i Nordre Gudbrandsdal hvor han hadde giftet seg til gården Blakar i Lom. Herr Olav Haakonsen var Lucias frende og arving. Hennes fulle navn var Lucia Sigurdsdatter, og det bevarte brevmateriale fra Gudbrandsdalen gjør det mulig å trekke slutninger om hennes slektskapsforhold. Brevene viser at frendskapet med Olav Haakonsen må gå gjennom den ovenfor nevnte Baard Olavsen, slik at det blir et indisium på at Bergsvein Baardsen var Baards sønn.
Olav Haakonsen må som arveforholdene i etterslekten viser, ha fått et fornemt gifte. Han datter Gudrun var nemlig en av de tre kvinner som arvet junker Hans Sigurdsen da han døde i 1466. Junker Hans var sønn til Sigurd Jonsenpå Sørum og Filippa Hansdatter av Eberstein. Da Gudruns mor var søster til Sigurd Jonsen, må hun være identisk med Ingebjørg Jonsdatter som var datter til Herr Jon Martinsen på Sørum og fru Agnes Sigurdsdatter, 1 
GUTTORMSDATTER, Gudrun (I31799)
 
258 {geni:about_me} Catharina (?) married Leonard Mitens. Catharina (?) was born in 1460 at Bremen, Tyskland; Peter Cap
eteyn ble født 1511, og døde 6.januar 1557. Kona Catharina overlevde Peter. She died after 1557.


Tor Kristian Zinow's Family Tree

- an oCompiler: Tor Kristian Zinow, Gressvik, Fredrikstad, Norway
Site updated on 5 Nov 2010 at 15:53:20 from TKZinows prosjekt; 8 743 peopleverview of my genealogical research 
CHRISTOPHERSEN, Catherina (I32636)
 
259 {geni:about_me} http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21584&tree=2


GJ, Loman

Ägde gods i Norra Vedbo härad i Småland. Begravd 1390-06-28 i
Vadstena.

GJ=Gary Jacobson www.garyjacobson.org/ahnentafel.html
Loman= Mattias Loman hem.passagen.se/tuscany/default.html




Hun fikk fem barn med Bengt Turesson (Bielke) i sitt første gifte. Ble annen gang gift med jarlen Erengisle Sunesson (Bååt adelige ætten nr. 3)
(Opplysninger fra Elgenstierna).

Dotter av riddaren Magnus Gudmarsson Ulvåsaätten och Karin Birgersdotter Finstaätten. Begravd 28 juni 1390 i Vadstena klosterkyrka, Vadstena (E). Ägde gods i Norra Vedbo härad i Småland. Sigill: ett upprest lejon. Blev senast 1377 omgift med riksrådet och riddaren Erengisl Sunason (Båt, Erengisl Sunasons ätt), jarl av Orkneyöarna,i hans tredje gifte. Herr Erengisl som första gången varit gift med Margareta, andra gången med Annot eller Agneta, som troligen var dotter av Malise, jarl av Strathearn och Orkney, och dog före 21 december 1360, omtalas redan 1339, dog 26december 1392 och begrovs i Vadstena kloster.

Ulvåsa-ätten. 
MAGNUSDOTTER (ULVÅSA), Ingeborg (I33397)
 
260 {geni:about_me} (?). Helena (Elin) Larsdotter. Var 22.2 1447 närvarande i Skara, då hon och hennes syskon delade arv efter fadern. Var död 10.8 1476. Ägde jord i Aska hd i Östergötland och Vadsbo hd i Västergötland. Gift första gången senast 1427 med norske riddaren och riksrådet Håkan Bolt, vilken nämnes som levande 1418—1438, och blev senare, 1.2 1460, omgift med norske riddaren och riksrådet Ejnar (Olofsson) Fluga, som uppträder första gången 1449 ochdog i augusti 1483.

http://www.adelsvapen.com/genealogi/Aspen%C3%A4s%C3%A4tten

--------------------------------------------------

Blå

Aspenäsätten 
LARSDOTTER (ASPENÄS), Helena (I35212)
 
261 {geni:about_me} Barn

1: Gumme Jensøn

2: Catharina Jensdatter

3: Christina Jensdatter Galen

----------------------


•ID: I6581
•Name: Margrete Stigsdatter GALEN
•Given Name: Margrete Stigsdatter
•Surname: Galen
•Sex: F 1




Father: Stig Tokesen GALEN

Marriage 1 Jens GUNNISEN
•Married:
Children
1. Christina Jensdatter GALEN

Sources:
1.Abbrev: DAA
Title: Danmarks Adels Aarbog
Author: Hiort-Lorenzen, H. R., Thiset, A., and Others. (Eds.)
Publication: Copenhagen: Vilh. Trydes Bochandel, 1884- (anual)
Page: 1893:155

http://worldconnect.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=wensell&id=I6581 
STIGSDATTER, Margrethe Hvide Galen (I33453)
 
262 {geni:about_me} Den tredje Eiliv frå Naustdal vart også riddar, og i 1347 overtala han kong Magnus tilå søkje paven om å få gifte seg med Gyrid, som han var i slekt med. Denne tredje Eiliv var medlem av riksrådet. Både han og kona Gyrid drukna i 1358, og med dette ser det ut til at stordomstida til denne slekta ute.

http://www.nrk.no/sf/leksikon/index.php/Eilivane_i_Naustdal
(Denne linken virker ikke)

------------------------------------------------------

'''Kilder:'''
*Jo Rune Ugulen: "Alle the knaber ther inde och sædescwenne"

SOURCE NOTES:
http://home.sol.no/~nermo/slekt/d0006/g0000073.html#1475 + 
Gyrid Erlingsdatter til Bjarkøy til Bjarkøy (I34879)
 
263 {geni:about_me} Ditmar Kahrs, dpt. i Kuhstedt 15. juli 1715.
(Fad.: Johan Starke, Vogt, Hinrich Grumkem, Johan Bøschen, An, Johan Bøschens Ehefrau,
Marje, Ditmar Tweidemans Tochter).
† i Bergen 9. juni 1762. Kjøbmand.
Han er vel kommet til Bergen i 1740 aarene som handelsforvalter hos Jan
Frøchen. Første gang han er nævnt er i 1743, da han er fadder til sin fætter
guldsmed Jens Kahrs’ barn.
2. januar 1750 kjøper han av sin tidligere principal, Jan Frøchen, stue 2 og 3
i Finnegaarden og stue 3 i Leppen med alle de grunde og herligheter der tilhørte
dem, samt handelsbøkerne. Han utsteder forskjellige obligationer paa
temmelig store summer i 1753 og 56 og gir pant i disse eiendomme og sine
varebeholdninger. Forretningen maa ha været god, obligationerne blir hurtig
indfriet. Finnegaarden med dens handel solgte han 1753. Han løste borgerskap
som kjøbmand 27. mars 1753.
Ved den store brand 23.— 24. juli 1756 som la Bergen i aske fra Torvet til
Nordnes og hvor aIle sjøhuser, pakboder i den bydel, St. Pauls kirke, Nykirken
og Toldboden strøk med, tapte ogsaa Ditmar Kahrs alt hvad han eiet paa den
side av Vaagen og han ansøkte da myndigheterne om lettelse i den ilignede
skat. 14. december 1756 faar magistraten følgende uttalelse i saken (formentlig
fra taxerborgerne): “at Sr. Kars paaberaaber hans huus og pakboders mistelse
“ved den u-Iykkelig paakommende ildebrand er noget som vi ikke da ligningen
“skeede kunde indsee mindre udi forveien rette os efter og altsaa klagen i sig
“selv u-vedkommende, det til Sr. Jean Frøechen skyldig værende 5000 rd. er
“noget som hand blev skyldig ved sin tilkiøbte handelsstue fra bemelte Frøchen og
“forinden han giorde sin lykke ved en rig Mariage og os vel bekiendt det hand igjen
“tager renter af andre hvad enten det skeer for mer eller mindre summer kand vi ikke
“vide ikke heller er det vel mulig at mand i alle tilfælde ved servis og byskattens
“ligning kand treffe alle saa accurat at ingen i proportion af andre jo skulde kunne
“finde over sig at besverge sig som indstiller til de velædle velvise herrers bedre skiøn.”
— Efter branden — 30. september 1756 kjøpte han Axel Nepstads 3 boder med 6
lofter 3 lemmer og 1 taske beliggende i Sandvigen bak ved Holmen.
Naar Ditmar Kahrs kjøpte den store eiendom paa Torvalmendingen vites ikke. I en
avhandling i Bergens Historiske Forenings skrifter 1918 om “Michelsengaarden” siger
konservator Dr. Lexau (side 114) “vi tør betragte det som fastslaat at Michelsengaarden
“er bygget i aarene 1756—1767” — det vil da si at Ditmar Kahrs antagelig er bygherren
efter branden i 1756. Maren sal. Gerhard Greve sælger nemlig i 1778 til
Ditmars søn Christopher Kahrs “mit eiende og i boende grundmurede hus med de
“inretninger og videre havende pertinentier som ieg mig det efter hans sl fader tiikjøbt
“haver med tvende hvelvede brandfrie og en bielkekieldere samt ildhus hvorudi be-
”funtes 2de indmurede kaaberbrendeviinskiedler, 2de kiølfade med slange 4 maskekar,
,,1 tømret bod paa pladsen med 2de ovenværende paklofter og ovenværende lem, til
“loftet befindes svaler fra huset at hengaae, en stor gaardsplads med pompe og vandrig
“bech, 2de porter til Torvet og en til baggaarden samt en have ligesom og de huset
Bergens Torv 1861.“ansatte brandredskaber nemlig 4 læderbøtter, 1 kar, 1 stige og tønde medfølger, hvilken
“eyendom er beliggende paa ytre side af Torvalmendingen for den sum 3440 rd.,
“grundeleie 1 rd. 12 sk. danske”. — Denne eiendom sælges ved boopgjøret efter
Christopher Kahrs’s enke 1819 og har da 14 rode no. 29 der i ny matrikul er Torvalmending
5 “Michelsengaarden”. Desværre er ikke hovedbygningen beskrevet i skjøtet,
eiendommen var i 1767 takseret 2500 rd.
Ditmar Kahrs blev begravet i Domkirkens store gang 15. juni 1762, ringet med alle
klokker og sølvstakerne tændt paa alteret. Skiftet efter ham sat 22. juni s. a. og sluttet
16. juni 1763. Boets samlede indtægt var 23807 -5 -2, boets gjæld og omkostninger 9504.
Til arv for hans eneste gjenlevende søn 14303 rd. 5 mk. og 2 sk.
Gift 17. februar 1756 med Catharina Greve, f. 21., dpt. i Domkirken 25. september
1733, † 28. mars, begr. i Domkirken 5. april 1760, datter av vinhandler Christopher
Greve og Eisebe Petersdatter Schacht. Der var trykt 2 lange sange ved deres bryllup
og 1 ved hendes død. 3 barn. (IV. 1—3).
1. Søn begr. i Domkirken 1758.
2. Christopher Kahrs, f. 1758, † 1807, g. Johansen.
3. Lyder Kahrs, f. 1759, † 1760. 
KAHRS, Ditmar Lyderssønn (I35187)
 
264 {geni:about_me} Ditmar Kahrs, f. 23., dpt. i St. Mariakirken 27. december 1785.
(Fad.: Peter Gerhard Schneider stadskapt, Christopher Sohlrider kirchenvorstehender St. Marienkirche,
mad. Weniche Hagelsten, Melle Fredericka Elisabeth Veswinckel).
† paa sin gaard Tellevigen 11. mai 1819.
Da hans mor holdt samfrændeskifte blev Ditmar Kahrs 30. december tilskjøtet
gaarden Tellevigen i Hammer skibrede, av skyld 1 løb smør, 1 td. malt. Til
gaarden hørte 2 laksevaager. 8. september 1815 erholdt han tilladelse til at indrette
et familiegravsted paa gaarden. Traditionen fortæller at han var meget
liten av vekst.
Gift 22. februar 1810 med Elisabeth Svanenhjelm Bredal, dpt. i Domkirken
1. februar 1788, † 27. december 1846, datter av tobaksfabrikant Jacob Bredal og
Barbara Severine Kahrs. (Side 84).
Elisabeth Bredal blev boende paa Tellevigen til vaaren 1834 og sat i uskiftet
bo ifølge bevilling date 16. mars 1819 indtil 1833 da hun holdt skifte med sine
barn, sluttet 2. april. Boets eiendom i Tellevigen blev da vurderet til 2250 spd.
1834 blev gaarden skyldsat paa ny og delt i 2 like store dele og ved skjøte dat.
30. januar 1834 solgt til fremmede.
Et maleri av hende i hendes brudekjole eies av dattersønnen paraplymaker
J. S. C. Bolstad. Hun skal ha været meget vakker.
Ved hendes død skrev svigersønnen et langt sørgevers i “Bergens Adressecontoirs
Efterretninger”.
Ditmar Kahrs’ barn (VI. 1-5):
1. Christopher Kahrs, f. 1811, † 1848, g. Balchen.
2. Barbara Severine Kahrs, f. 1813, † ung. Side 100.
3. Jacob Severin Kahrs, f. 1814, † 1815.
4. Jacob Severin Kahrs, f. 1817, † 1887, g. Heiberg. Side 100.
5. Elisabeth Svanenhjelm Kahrs, f. 1819, † 1887, g. Bolstad. Side 106.
VI. 
KAHRS, Ditmar Christophersen (I35193)
 
265 {geni:about_me} Generelle notater:

Biografi
"Den 20. Febr. 1469 er det fore en odelssak på Grenin (Grini) i Styrvoll sogn i Vestfold. Her får vi greie på familieforholdet.
Det går fram av denne sak at Gløder Olavsson med sønn Olav Glødersen "ok Swanaugho eghin kona hans" har bodd på
Grini". ("Storslekten på Bringsvær" av P. Valand, 1957).
Olav Glødersen og Svanaug må være foreldre til Skjeldulf Olavsson g.m. Sicilie. Skjeldulf og Sicilie hadde iallfall to døtre:
Ragnhild og N.N. Skjeldulfsdtr. Den sistnevnte arvet Grini-godset og ble gift med Anund Aslakson fra Hylgeland i Vestfold.
Anund og N.N. Skjeldulfsdtr hadde bl. a. datteren Svane Anundsdtr (g.m. Gunder Jonsson; ca. 1462-1530). Se ovenfor -
under Benkestok.
Svane Anundsdtr og Gunder Jonsson bodde antakelig på Våler-gården ved Horten etter at de giftet seg. Våler var vel en av
de mange gårdene etter Anund Aslaksson. Her hadde de bl.a. besøk av arveprins Christian (senere kong Christian 2.) med
følge et par ukers tid i 1507. Som takk for oppholdet skriver prinsen ut et brev og kunngjør at denne "breffuuiiszer os
elschelige Gunder Jonsson maa och schall hafue med ald kongelig rente och rettighedt disze eptherschreffne gaarde:
Bringszuerdt (Bringsvær i Fjære sogn), Loddesiill (Loddesøl i Øyestad), Maalandt (Moland), Engstuerde (Tingsveit i
Øyestad), Neuelsdal (Nævesdal i Øyestad), Hornebrog (Honneborg i Fjære), Arnevig og Querenes (Kvannes i Høvåg)". Han
fikk altså fritagelse for kongelige skatter for de 8 gårdene som var hans odels- og arvegods. 
GLØDESEN GRINI, Olav (I32774)
 
266 {geni:about_me} Gift 2:o med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt).



--------------------

Ref Fredrik Åhlander

Katarina Pedersdotter Porse

Död efter 1346

Far riddare Peter Petersson Porse

Familj med riddaren Eringisle Torkelsson Barun

Barn:

Knut "April" Eringisleson Barun

Gift 2:a gången med Lars Magnusson (Magnus Marinasons ätt)




--------------------
http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I26079&tree=2

Karen Pedersdatter Porse

Død Ett 1346

ikke i Danmarks Adels Aarbog 1901

Leo, Magnus Marinasons ätt, in Äldre Svenska Frälsesläkter 1:2, Stockholm, 1965., Gillingstam, Hans.
--------------------
Familj med Lars Magnusson [Leopard] (- 1374)


Vigsel:
omkring 1329 1)




Barn:

Magnus Larsson [Leopard]



Familj med Erengisl Torkelsson


Barn:

Torkel Erengislason [Barun]





Källor

1) ÄSF del II s.175a





--------------------


Kilder [S19] Leo, Nachkommen Gorms des Alten, 1978 , Brenner, S. Otto, Reference: 1026.
 
PORSE, Katarina Petersdotter (I33362)
 
267 {geni:about_me} Gift St. Mariakirkens sogn 19. april 1779 med Catharina Elisabeth Johansen,
f. i Rostock 22. mai 1761, † 11. begr. 25. mai 1819 fra 14de rode nr. 29, datter
av Nicolaus Johansen og Anna Sophie Busch. 10 aar gammel kom hun til Bergen
og blev opdraget hos sin morbror kjøbmand Johan Jacob Busch og hans hustru
Anna Alida Meyer. I deres hus blev hun ogsaa viet “i en talrig forsamlings
nærvær” .
Major Kahrs’ enke maatte betale 2000 sølvsp. ved Norges Banks oprettels Hendes bo blev forseglet 12. mai, tilsynsværger var raadmand kjøbmand
Johan Henrich Harrje. Boet sluttet 15. december 1820 og til arv var igjen 40.769
spd. 67 sk. — 13 barn (V. 1 13).
 
JOHANSEN, Catharina Elisabeth (I35191)
 
268 {geni:about_me} grude, nr 8, s 101, klepp gård og ættesoga



 
STANGELAND, Berta Pedersdotter (I33400)
 
269 {geni:about_me} Hermann Zimmermann var sønn til den første pottemakermesteren, Christoffer
Zimmermann ved Gamlaværket, anlagt i 1783. Han brakte med seg tysk/svensk potteritradisjon
til Sandnes 
ZIMMERMANN, Hermann Christoffersen (I31492)
 
270 {geni:about_me} Jon var gift med Sigrid Bårdsdatter til Rein, hertug Skules søster og den første abbedissen på Reinskloster. Skule og hans slekt omtales nærmere under Reinskloster. Jon og Sigrids eneste barn var datteren BaugeidJonsdatter. Hun ble gift med Åsulv Eriksson
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:D_xWH9o3diwJ:oddso.nvg.org/nsh/t-austraatt.html+%22baugeid+jonsdatter%22&cd=10&hl=no&ct=clnk&gl=no


•Name: Baugeid Jonsdatter OF AUSTRAAT
•Given Name: Baugeid Jonsdatter
•Surname: Of Austraat
•Sex: F 1
Father: Jon Sigurdsen OF AUSTRAAT
Mother: Sigrid Baardsdatter OF REIM

Marriage 1 Asulv EIRIKSON
•Married:
Children
1. Ragnhild ASULFSDATTER
2. Steinar HERKA
http://worldconnect.rootsweb.ancestry.com/cgi-bin/igm.cgi?op=GET&db=wensell&id=I8535
NAME: _MAR Austrått
 
JONSDATTER AUSTRAAT, Baugeid Jonsdatter (I32751)
 
271 {geni:about_me} Magnhild Jogrimsdtr. - female

b. in '@'

d. in 'Semeleng, Valdres'

father: Audunson, Jogrim

spouse: Filippusson, Fartegn (<1415 - >1451)

----------child: , Gurid Fartegnsdtr. (1430 - )

----------child: , Anna Fartegnsdtr. (1435 - )

----------child: , Margrete Fartegnsdtr.

Filippusson, Fartegn (<1415 - >1451) - male

b. BEF 1415 in '@'

d. AFT 1451 in 'Semeleng, Valdres'

father: Fartegnson, Filippus (1390 - )

mother: , Gyrid Sigurdsdtr.

Bodde på Simling, Vestre Slidre

spouse: , Magnhild Jogrimsdtr.

----------child: , Gurid Fartegnsdtr. (1430 - )

----------child: , Anna Fartegnsdtr. (1435 - )

----------child: , Margrete Fartegnsdtr.

--------------------

# 2783

--------------------

Vår felles slektshistorie

kap 1 Losna-ætta

Forfedre til Farteign Matsson Ænes

b i Valdres

--------------------

Magnhild Jogrimsdatter, datter av Jogrim Audunson Semeleng og Ukjent, ble født i Semelenge, Vestre Slidre, Valdres. Hun er også kalt Magnilda.

Semeleng var en storgård, som denne ætta synes å ha bodd på i lange tider. Audun Gyrdson og Audun Guttormson som nevnes i et brev fra Semeleng i 1324, har vel tilhørt slekten. En av dem er antagelig farfar til Audun Rolfsen, skriver Velde.

Magnhild giftet seg med Fartegn d.y. Filippussen Semeleng.

I diplomet, nevnes Fartegn Philippussons kone, Magnhild Jogrimsdatter:

http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=1923&s=n&str

* RESIDENCE: Nevnt 1424/1451
* BIRTH: ABT 1400, Simling, Vestre Slidre, Valdres, OP
* DEATH: AFT ER 1451

Nemd i 1451 saman med Fartegn Filippusson og er daÌŠ kalla 'h ustru hans'.
REFN: Su2:163 'Ollum monnum Þeim som Þettæ bref sea ædher høyra helsa sir
e Nicholos Jonsson prester a Wange a Waldresse Anunder Bior ns- son oc
Brander Kolson loghretis men q. gudhis oc sina k unnikt ger- ande at mit
warum a Huale er ligger j Lomene so kn a Waldresse vm xiiii dagh jolæ
anno domini mo cdo quinqu agesimo primo saghum mer oc hørdum a
handherband oc lysing h som Farteikn Philipusson oc Magnildæ Jogrims
dotter hustr u hans lysto fyri oss oc fleirum godhum monnum at Þau gafw o
quittan lidhughen oc ollungis akæra lausen fyri ser o(c ) sinom
erfwingium oc ollum loghlighum eftir komandom Torke l Torkelson oc hans
erfwingia fyri Þen arf som førnemder To rkel hafde jnne ner segh a hustrw
Gertrwdhe wæghna Audhunæd otter. Nw vppa Þet at førsaghd saatmal skulde
wbrighdeligh æ standande blifwa Þa sette førnemder Farteighn sit jnscigh
le mæd warum fyri Þetta bref er giort war deghi oc are so m før sægher.'
http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst
.prl?b=1923&s=n&str=

Datter av en lagmann i Valdres.

Tittel: Noen slektsundersøkelser i Vestre Slidre, Forfatter: Per Tuff, Sted: Valdres s.35.

Far: Jogrim Audunsson

Far: Jogrim Audunsson

Far: Jogrim Audunsson

Far: Jogrim Audunsson

Far: Jogrim Audunsson
NAME: _MAR Semeleng
 
SEMLING, Magnhild Jogrimsdatter (I34568)
 
272 {geni:about_me} ____ - ABT 1320

BIRTH: af Marate

DEATH: ABT 1320

Family 1 : Johan RANTZAU

+Sophie Johansdatter RANTZAU

Køn Kvinde

Person-ID I945 Skeel, Holbek, Santasilia and Muckadell

Sidst ændret 27 Mar. 2008


Familie Johan Rantzau, f. Ca. 1280, Rantzau, Slesvig-Holsten , d. Eft. 1326

Børn > 1. Sophie Johansdatter Rantzau, f. Mellem 1338 Aand 1340, Holsten , d. Ca. 1367


Familie-ID F566 Gruppeskema 
AF MARUTE(MARATE), Godskesdatter (I32091)
 
273 {geni:about_me} -Maria Øysteinsdatter, datter av Eystein I Magnusson.
Hun ble gift med Gudbrand Skavhoggsson. Maria og Gudbrand ble foreldre til opprørskongen Olav Ugjæva.

-------------


http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/konger/3_Valdemarer/Norge.htm 
ØYSTEINSDATTER, Maria Øysteinsdatter (I30109)
 
274 {geni:about_me} , Anna Fartegnsdtr. (1435 - ) - female

b. 1435 in 'Semeleng, Valdres'

d. in 'Sandvik, Kvinnherad'

father: Filippusson, Fartegn (<1415 - >1451)

mother: , Magnhild Jogrimsdtr.

Lauritz andre ekteskap

spouse: Amundson, Mats (1440 - )

----------child: Talgje, Sjurd Matsson

----------child: Matsson, Samson

----------child: Tysse, Olav Matsson på (? - 1532)

----------child: Ænes, Tord Matsson på (1470 - )

----------child: Seim, Fartegn Matsson (~1480 - >1563)

65201. Anna* FARTEGNSDATTER Semeleng(902) (776)(767) (902) (776)(767) was born about 1435 in Semeleng gård #64:5, Valdres, Oppland, Norway. She died about 1500 in Sunnhordland, Hordaland, Norway. Children were:

32600 i. Fartegn* MATSSON Ænes.

ii. Sjur MATSSON Talgje was born about 1470 in Sunnhordland, Hordaland, Norway.

iii. Olav MATSSON Tysse was born about 1475 in Sunnhordland, Hordaland, Norway.

iv. Samson MATSSON was born about 1475 in Sunnhordland, Hordaland, Norway.

v. Tord MATSSON Losna(776) (881)(902) (926)(767) (776)(881) (902)(926) (767) was born about 1470 in Norway. He died about 1531 in Bergen, Hordaland, Norway. Tord Matsson was a businessman, alderman (rådmann) and judge in Bergen.He was a "væpner", which meant that he had the right to a coat-of-arms as a member of the lower nobility. Tord was descended from the Losna family and his coat-of-arms consisted of a stack of 5 diamonds between two serpents. He is mentioned in a long series of documents between 1512 and 1530. Whenever he was named together with the other rådmenn of Bergen, Tord was mentioned first. This indicates that he was the most socially prominent of the rådmenn and held the highest rank among them.

--------------------

(NB: Må ikke forveksles med sønnedatteren Anna Fartegnsdatter)

Anna Fartegnsdatter, datter av Fartegn d.y. Filippussen Semeleng og Magnhild Jogrimsdatter, ble født i Semelenge, Vestre Slidre, Valdres.

Anna giftet seg med Mats Amundsen, sønn av Amund Jonsen Holter og Gyrid Bustad.

Barn i dette ekteskapet var:

i. Samson Matssen, døde i 1530.

ii. Tord Matssen ble født ca 1470 i Ænes, Kvinnherad, Hordaland og døde ca 1531 i Nesheim, Sjernarøy i en alder av omkring 61 år. Et annet navn for Tord var Tore

/ Trond. Tord giftet seg med Hustru Margrete.

iii. Sigurd Matssen Talgje, også kalt Sjurd Matssen. Sigurd giftet seg med Sissela Sæbjørnsdatter (Randa?) d.e., datter av Sæbjørn Toresen Bjørheim d.e. og Ukjent. De var barnløse.

iv. Olav Matssen Tysse.

v. Fartegn Matssen Ænes ble født ca 1480 og døde ca 1564 i Ænes, Kvinnherad, Hordaland i en alder av omkring 84 år. Fartegn giftet seg med Karen Koll, datter av (mulig) Tore Torkjellsen Koll og Ukjent. Fartegn giftet seg derettermed Nn (Trolig Av Orm-Slekta).

Annas ektemann, Mats (Amundson?) er ellers ukjent, men da hans sønner er væpnere, synes det sikkert at han må ha tilhørt lavadelen i likhet med sin hustru. Jeg skal nedenfor redegjøre for Mats og hans etterkommere, først "standardteorien" utviklet av Sollied og Steinnes, som også Velde bygde på, og deretter de kritiske synspunkter som seinere er videreutviklet gjennom bl.a. det såkalte "Adelsprosjektet" som ledes av Tore H. Vigerust. I sin klassiske artikkel om Matssønnene drøftet Asgaut Steinnes spørsmålet om hvem Mats egentlig var. Steinnes tok utgangspunkt i de segl og bumerker som Matssønnene førte. Det dreier seg dels om det merket Farteign Matsson førte i seglet sitt og som er gjengitt nedenfor, og om det "rute- og orme-våpen" som Tord Matsson, Nils Jensson og Jens Nilsson på Semeleng og som Samson Fartegnson på Store Linga og sønnen hans Fartegn Samsonson førte. En del av disse merkene er gjengitt nedenfor. Steinnes konstaterte at begge disse merker i 2. halvdel av 1400-tallet ble brukt av en og samme person, nemlig av lagmann Erik Amundson (Djakn) i Trondheim. Etter dette burde det være et nært slektskap mellom Erik Amundson på den ene siden og Matssønnene og slektningene deres i Valdres på den andre, iflg. Steinnes.

Jeg skal ikke gjengi hele den "bevisførsel" Steinnes gjennomførte for å sannsynliggjøre at Erik Amundson kan ha hatt en bror som het Anders. Men et av hovedpoengene er i alle fall at Erik og Anders i 1489 deltok i et møte sammen med riksrådet, lagmennene og noen andre og satte segl under brevet om at riksrådet hadde valgt hertug Christiern til å bli norsk konge når kong Hans døde. Enda viktigere, i følge Steinnes, var det at Erik og Anders var sammen om et brev datert 24. mai 1486. Brevet var egentlig "ein vidisse av eit islandsk brev". Anders hadde sterk tilknytning til Island (hans andre kone var islandsk), men det interessante er at Erik (som ellers bodde i Trondheim), var i Bergen akkurat på dette tidspunktet, noe som bygger opp under teorien om at Erik og Anders var brødre, og at Anders må ha vært far til Jens Andersson. Erik var dermed onkel (farbror) til Jens Andersson. Når seglmerkene blir sammenliknet, trekker Steinnes den konklusjon at Erik ikke kan ha vært mindre i slekt med Matssønnene enn med Jens Andersson. Erik og Anders har altså en tredje bror, Mats, som ellers er ukjent. Det er grunn til å understreke at Steinnes selv karakteriserer analysen sin slik: "Noko avgjerande prov på at dette er rett, kan eg ikkje gje. Eg set tanken fram nærast som ein arbeidshypotese til bruk for andre som måtte ha interesse av å arbeida vidare med problemet". Etav argumentene mot at Erik Amundson og Anders Amundson skulle være brødre, er at de førte forskjellige våpen. Våpenet til Anders var "ei seksodda stjerne under ei sperre", dvs. omtrent det samme våpenet som Holte Gunnarson hadde - han levde midt på 1300-tallet, mer om ham nedenfor. Til dette skriver Steinnes at et slikt faktum ikke trenger å være noe avgjørende bevis mot teorien. Det finnes en rekke eksempler på at søsken hadde forskjellig våpen, bl.a. ved at noen valgte våpen fra farsslekta, mens andre valgte våpen fra morsslekta. Dette gjaldt f.eks. Matssønnene og deres sønner igjen.

Tilknytning til Nes på Romerike?

Dersom teorien ovenfor holder, altså at Erik, Anders og Mats var brødre, vil det være mulig å følge farsslekta til Matssønnene enda et par generasjoner bakover. I følge Steinnes het far til Erik, Anders og Mats (og Olav som var en fjerde bror) Amund Jonson. Det fins opplysninger om at Amund i 1474-75 eide gården Holter på Nes på Romerike, og at han på det tidspunktet trolig også bodde der sammen med sin kone som er kalt "hustrv Gyridh" og som ut fra hustrunavnet uten tvil tilhørte en adelsfamilie. Dersom dette stemmer, følger ytterligere to generasjoner: Far til Amund Jonson het Jon Holteson (trolig født midt på 1300-tallet) og bestefaren het Holte Gunnarson. For ytterligere opplysninger viser jeg til Steinnes' artikkel i Norsk Slektshistorisk Tidsskrift, bind 8. 1)

1) Berge Velde: Slektene Velde og Espeland og inngiftede slekter. 1957

Henning Sollied og R.P. Sollied: «Losna-ætten», NST, bd. I. 1927-28.

Odd Handagård: Våre felles slektshistorie

http://slektsforskning.com/login/person/anetre/tekst/Anna%20Farteignsdattereng.asp

* RESIDENCE: Sønner: Samson, Fartegn, Tord, Sigurd, Olav Tysse
* BIRTH: ABT 1440, Semeleng (Simling), Vestre Slidre, Valdres, OP

Hun døde trolig omkring eller like etter 1563(?), maÌŠ være 1463. Sønner: Samson, Fartegn, Tord, Sigurd, Olav Tysse
NAME: _MAR Fartegnsdatter
 
SEMELENG, Anna Fartegnsdatter d.e. på Seim (I33240)
 
275 {geni:about_me} ''' Juliane Tullesdatter''' f. o.1215

* g. m. (1) Aude/Aage (Sparre)
* g. m. (2) Peder Larsen

'''Barn'''
* Tulle Aagesen (Sparre) f. o.1240 opkald af morfaderen

http://www.vikingekonger.dk/Vikingekonger%20HTML/Lister/Navneopkald%20i%20Hvideslaegten.htm

---------------------

Peder Acho Larsen, ca. 1200

* g.m. (1) '''Juliane Tulesdatter'''

'''Barn'''
* Tulle Aagesen

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Sparre/Sparre.htm

-------------------

'''Barnet'''
* Tulle Aagesen Sparre (i Skaane), Død eft. 1287, menes at have været nævnt 1287.

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I22263&tree=2

------------------------------------------------------

'''Juliane Tulesdatter''' (1225 - 1287)

http://www.bornholm-stamtavle.dk/stamtavle/jochum/HTMLFiles/HTMLFiles_66/P55927.html

Date of residence: 1271-1287
Reference: Brenner 253

Date of residence: 1271-1287
Reference: Brenner 253 
TULESDATTER GLUG, Juliane (I33511)
 
276 {geni:about_me} ''''Nemnd 1346

--------------------

Greip Ivarson av Melsætta pantsette sin part i øvstatunet i 1309 til frenden riddar Gaute Eirikson Galtung. Øvstatun må ha gått over til Losna-godset. Det tilhøyrer nemleg seinare «De Rosenkrantzers gods», som tilfall kruna. Kaptein Friederich Bodenhaupt kjøpte av kruna i 1673, men selde vidare til leiglendingane i åra 1679-80.

Nedstatunet tilhøyrde visstnok heilt brørne Amund på Aga og Bjørn på Byre i 1360-åra, og dei åtte halvparten kvar. Som nemnt i Bd. 1, makeskifte Viking Finnson til seg eiga i Nedsta­tunet på Aga i 1436 mot 20 mmb. i Aske og 21/2 mmb. i Vaule, to gardar i Fister. Etter Steinnes si utrekning skulle dette vera 4/:> av heile Aga. Sonen Torgils Vikingson åtte dette seinare. Han hadde, etter det Asgaut Steinnes har funne fram til, to døtrer, den eine gift med ein Tore, truleg Tore Sæbjørnson, i Ryfylke, den andre med ein Johannes, som budde på Aga i 1519, og eiga i Aga vart delt likt mellom desse døtrene. Johannes hadde sonen Torgils Johannesson på Torsnes og desse 2 lp. smør, 2 huder er odelsjord åt sonen Johannes Torgilsson Aga ikr. 1600. Den andre halvparten, «Ryfylkeparten» er Anders Mowatt eigar av på den tid. Men dottera Karen Mowatt selde mellom 1647 og 1661 til Engel Hansson Gjøn i Hålandsdalen (som var gift med Kristi Torgils­dtr. Aga), og denne halvparten var i Gjøn-ætta si eige til leig­lendingane Lars Larsson og Ola Birgeson Aga kjøpte bruka sine i 1759.

Olav Kolltveit

Odda Ullensvang og Kinsarvik i gamal og ny tid

B IV _ I_Ullensvang s. 480

Amund Arnbjørnsson Aga

Birth: Before.1362 in Byre.Finnøy.Rogaland.Norway

Death: Aga.Ullensvang.Hardanger.Hordaland.Norway

Sex: M

Father: Arnbjørn Gamle Ogmundsson Byre-Sandanger b. in Byre.Finnøy.Rogaland.Norway

Mother: N.N Amundsdatter Stavanger

Sigrid Arnesdatter Aga (Wife) b. in Aga.Ullensvang.Hardanger.Hordaland.Norway

Children:

*Arne Amundsson Aga
*N.N Amundsdatter Aga b. in Aga.Ullensvang.Hardanger.Hordaland.Norway

http://www.gencircles.com/users/khand/1/data/7674

--------------------

Reference Book:

Kvinesdal. I.391

Amund Arnbjørnsen Skartveit was also known as Ogmund Arnbjørnsen Skartveit. He was born circa 1310. He lived in 1346 at Skartveit, Fister, Norway. He married Sigrid Arnesdtr Aga, daughter of Arne Olvirsen Aga and Bergljot Sigurdsdtr Aga. He died after 1373 at Aga, Byre, Ullensvang, Hardanger, Norway. He is mentioned Kvinesdal. I.391.

Sigrid Arnesdtr Aga was born at Aga, Ullensvang, Hardanger, Norway. She died at Aga, Byre, Ullensvang, Hardanger, Norway. She married Amund Arnbjørnsen Skartveit, son of Ridder Arnbjørn Ogmundsen Byre and Magnhild Kjetilsdtr Hodne.

--------------------

Also listed here: http://nygaard.howards.net/files/16/27790.htm

1Signe Elisabeth Zijdemans (SEZ), Ahnentafel of Karen Kristine Fredriksdtr Nuland (73501), Signe Elisabeth Zijdemans, Åsnes 4400 Flekkefjord.
Sent to Ken Larson in an Email on 15 Mar 2002. Source noted as from the Flekkefjord History group.

2Signe Elisabeth Zijdemans (SEZ), Ahnentafel of Karen Kristine Fredriksdtr Nuland (73501).

[Londal.FTW]

Aga-Byre ætta

På den vesle øya Byre i Ryfylke budde ikring åra 1300 - 1330 ein ridder som i gamle brev vert kalla Ogmund i Byre.
Det hev ofte vore skrive om ætta til denne mannen, diverre er kjeldene fattige og mykje er uvisst. Det ser ut til at han er komen fra Sponheim i Ulvik, men ikkje eingong det kan provast. Derimot er det ingen tvil om kven etterkommarane er.

Kona hans heitte Ragnhild, dei hadde 3 søner: Arnbjørn, Peter og Olav.
5 oktober 1332 var det skifte på Byre etter Ogmund og kona hans. Då var det bare Arnbjørn som var i live av dei 3 sønene, men det levde barn etter både Peter og Olav.
Anbjørn Ogmundson budde ei tid på Byre, men ikring 1340 ser det ut til at han har flytta til Aga i Ullensvang . Han må ha ått ein stor part i denne garden. Kona hans er ikkje nemd, derimot veit me om 2 søner, Amund og Bjørn. Amund Arnbjørnsen budde på Aga og er nemd i ymse brev frå tida ikring 1360. Det ser ut til at han åtte Byre og, der budde Bjørn som leiglending.

Mykje av jordegodset som Byreætta hadde ått tilhøyrde ikring 1435 ein kvindøl, Toralde Bergulvson. Han er den eldste mann ein veit om som har ått Øvre Egeland - han er nemd i perioden 1436 - 1446.
Ein veit ikkje sikkert om han budde på garden, men mykje talar for at han har budd i bygda. I tillegg til Ø. Egeland åtte han jord i gardane Aga og Kambestad i Ullensvang i Hardanger, i Nordre Tveit i Kinsarvik og Skartveit i Ryfylke.

I eit brev han gav ut 11 juli 1446 på Eljestraum i Kvinesdal kunngjer han at han gjev biskop Gunnar i Stavanger eit jordegods i Skartveit i Ryfylke. Dette var noko av det jordegodset som er nemd i skiftebrevet frå 1332 etter Ogmund i Byre.
I gavebrevet blir det sagt med reine ord at dette jordegodset hadde tilhøyrt forfedrene til oralde. Ein ser også at han har ått skiftebrevet etter Ogmund og arva halve Aga etter forfedrene sine.

Forskarar har meint at det er slektsforbindelse mellom Ogmund og korsfarar Ogmund frå Sponheim i Hardanger - nemnd 1217. Han reiste omkring 1220 over Russland til Jerusalem.



Etter riksarkivar Asgaut Steinnes i "Grannen"
Litt forkortet av Gudbjørg Lauen.

NAME: _MAR Aga
 
AGA, Ogmund Arnbjørnson (I29980)
 
277 {geni:about_me} '''1263:''' En av Håkon Håkonssønns nærmeste menn, reiste med han på vesterhavstokt til Island.
Kilde: Håkon Håkonssons saga.

NRK Fylkesleksikon:
Gudleik Sneis Vilhjalmsson
(f. ca. 1240). Stallare, busett på Eide i Stryn. På denne tida hadde folk frå adelsætta Sneis tilhald på Eide. Gudleik Sneis Vilhjalmsson var stallare hjå kong Eirik II Magnusson (1268-1299) sist på 1200-talet. Eirik regjerte frå1280 til 1299. Stallaren var øvste embetsmann i hirden og kongens talsmann på tinget. - Les elles Historie, artikkelen: Adelsætt budde på Eide.

NATURALIZATION: 1263, En av HaÌŠkon HaÌŠkonssønns nærmeste menn.
Ridder. 
"SNEIS", Gudleik (I34012)
 
278 {geni:about_me} '''1447:''' Det blir vitnet at Kjetil pantsatte en part i gården Lunde for gjelden han hadde til Herlaug Petersson. Året etter overlot hans sønn også en part i Lunde til Herlaug. Disse partene ble endelig innløst i 1519 av hans oldebarn Gunhild Stoffsdatter, som også kjøpte ut sine slektninger.

=Kildeinformasjon=

'''1447:''' DN I, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=801&s=n&str= nr 800, 16 Juni 1447:] Gaute Erikssön, Lagmand i Skiensyssel, Nikolas Thormodsson, Svein Jonsson, Helge Omundsson og Gunnulf Neridsson, Lagrettemænd vitnet at Ketil Vermundsson (jfr. [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=806&s=n No. 805.]) vedkjente seg skyld på 15 merker sølv til Herlaug Petersson. I samme brev pantsetter Herlaug1 Markebol i gården Lunde, slik at Ketil skulle løse dette markebolet fra Herlaug innen 2 år.

'''1448:''' DN I, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=806&s=n nr 805, Juli 1448:] Reidar Hafthorssön, Prest i Solheim, Anund Stoffsson, Ogmunder Thoresson og Osmunder Asgeirsson, Lagrettemænd kundgöre,at [http://www.geni.com/people/Gunnar-Kjetilson/6000000011770574462 Gunnar Ketilsson], sønn til [http://www.geni.com/people/Kjetil-Vermundsson/6000000011770581365 Ketil på Lunde], tilstod og overlot til Herlaug Petersson 1/2 markebol i Lunde. (jfr. [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=801&s=n&str= No. 800.]) Dette markebolet hadde Gunnars far pantsatt av Herlaug, for å løse han ut av gjelden til Simon Bjørnsson, fut (fogd) i Skiensyssel. Denne jorda skulle Herlaug kunne bruke for skylda som Gunnar hadde til han.

'''1513:''' DN X, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=9256&s=n&str= nr 307, 24 Juni 1513]: (Samme som DN XI, nr 294) [http://www.geni.com/people/Tord-Gunnarsson/6000000018977752844 Thord Gunnarssön]erkjender, at han med Samtykke af sin Hustru [http://www.geni.com/people/Marit-Ormsdatter/6000000018978069103 Maritte Ormsdatter] har solgt 31/2 Markebol Jord i nedre Lunde i Lundehered ved Kirken til [http://www.geni.com/people/Jon-Nilsson-Skak-til-Overgaard/6000000006589037660 Jon Nilssön paa Jomfruland] og hans Hustru [http://www.geni.com/people/Gunhild-Stoffsdatter/6000000007255354174 Gunhild Stofsdatter], hvis Odel det er, og derpaa oppebaaret 20 Mark Sölv for hvert Markebol, hvor hos Jon Nilssön af Herlaug Peterssöns Arvinger har indlöst 11/2 Markebol i Lunde, som [http://www.geni.com/people/Kjetil-Vermundsson/6000000011770581365 Ketil Vermundssön] havde pantsat. Som beseglere sammen med [http://www.geni.com/people/Tord-Gunnarsson/6000000018977752844 Thord Gunnarsson], nevnes Falkvor Nielsson, Eiluf Svendsson, Torbjørn Ollusson, Laugrettismend. 
VERMUNDSSON, Kjetil på Lunde (I32189)
 
279 {geni:about_me} '''1513:''' Småsvenn hos erkebiskop Olav. En småsvenn er i Norden det samme som pasje, det vil si en minderårig tjener hos en fornemm herre, eller en ung adelsmann, som i ung alder har blitt sendt ut til oppfostring og tjente hos en adelsfamilie. I riddertiden kunne denne betegnelsen også brukes for lærling.

'''1540-43:''' Solgte gården Foss til fru Ingeborg, hustru til Peder Hanssøn. Slik det var avtalt med hans far Jon Nilssøn.

'''1553:''' Bodde i Bergen, eide Kaupanger i Sogndal.

'''Gm:''' Adelus Finnsdatter Rostvig.

'''Kilder:'''
*NST 1, side 194, 196, 199.
*DAA 32, side 498.
*DPT 4, 6, side 199.
*Mogens Bugge: Våre forfedre, side 143.
*http://www.ne.se/sok?q=småsven


=Kildeinformasjon=

'''1540:''' DN VII, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=7275&s=n&str= nr 740, 26 Oktober 1540]: Reidar Olafsson, Tord Aslaksson, Torger Kjellsson, Jakob Ormsson, Truls Alfsson, Fryke Arnesson, Larettesmænd paa Eker kundgjöre en Overenskomt mellem Nils Jonssön (Skak) og Ulf Herbrandssön angaaende et Jordebytte mellem Gaardene söndre og nordre Foss paa Eker, som tidligere var aftalt mellem Ulf og Jon Nilssön (Skak).

'''1552:''' DN XXI, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=17797&s=n&str= nr 972, 16(18?) Juni 1552]: Claus Huitfeldt, høvedsmann over Skiesyssel, væpneren Nils Jonsson til Ulefoss, herr Ingelbret, prost i Gjerpen og kannik i Oslo, Nils Andersson, lagmann, Severin Roos, borgermester, rådmennene Reinholt Jonsson og Christiern Størsson, alle i Skien, med menige lagtingsmenn dømmer i sak reist av herr Mikkel Lauritsson, soknepresttil Kviteseid og prost i Telemark, mot Tov Li og Tormod Åse om prestenes rente og rettighet i Skattlandet i Telemark.

'''1553:''' DN IV, [http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=4590&s=n&str= nr 1132, 28 Januar 1553]: Nils Jonssön (Skak) til Ulvefos stadfæster sin Handel med afdöde Peder Hanssön og hans Hustru Ingeborg Nilsdatter, hvorved han har afstaaet Gaardene Foss, Holmefoss og Björnefoss paa Eker, samt tilbagekalder sine Ytringer til hende. Disse ytringer var gjort i drukkenskap for velbyrdige menn Iver Jenssen til Fresje, Christiern Munck,Høvedsmann på Hamar og Claus
Huitfeldt, Høvedsmann over Skienssyssel. Som av Nils ble bedt om å være vitner og beseglere på denne kontrakt og forlikelse sammen med Tønne Galle til Nygaard, Søfren Munck og Knut Stensen.

Til Ulefoss og Kaupanger. Han var i 1513 småsvenn hos erkebiskop Olav Engelbrektsen. Nils var eier av Kaupanger i Songdal. Han bodde i 1553 i Bergen, 
SKAK, Niels Jonsson til Kaupang og Ulefoss (I33113)
 
280 {geni:about_me} '''1563:''' Bosatt på på Kyllingstad, på samme tid bodde det 3 ektepar på Kyllingstad.

"4. Vilhjelm (Velum) budde ogso på Kyllingstad 1563. Må det segjast um nr. 1 og 2 [Nils og Torgelss] at me ikkje veit um ætt etter dei, so skal me sleppa segja det um nr. 3 og 4 [Mons og Vilhjelm]. Eg skal fyrebils nemna at det, då dette vert skrive, er 3 ektepar på Kyllingstad, der mannen er ætta frå Velum og kona frå Mons. Kor mange born Velum hadde, veit eg ikkje. Eg kjenner berre sonen Ola, sjå nr. 6"
(Arneson, Søren: Gards- og ættesoga for Gjestal, Gjestal kommune 1939, s. 112, nr. 4)

budde på Kyllingstad i Gjesdal i 1563. Då ættesoga for Gjesdal vert skrive i 1930-åra, er det tre ektepar på Kyllingstad, der mannen er ætta frå Velum og Kona frå Mons Kyllingstad. Kor mange born Velum hadde, er uvisst. Ein kjenner berre sonen Ola.

Gjestal, Kyllingstad, 4 
KYLLINGSTAD, Vilhjelm Velumson (I35141)
 
281 {geni:about_me} '''1580:''' Han fikk ved en herredagsddom stadfestestelsesbrev på at slekten tidligere hadde vært fri.
Det blir opplyst at kong Erik av Pommern i 1458 på grunn av tjenester kannik Gulbrand Rolvsson ved Mariakirken i Oslo hadde gjort for kongen og riket. At kongen skal ha gitt Mogens sine farbrorsønner Sjøfar og Nils Sigurdssønner og deres etterkommere "skjold og hjelm" Det opplyses også at Østby i Skjeberg hadde vært slektens hovedgård og at slekten hadde mistet sine adelsprivilegier fordi Mogens far Bård Rolvsen hadde vært prest og bortforpaktet gården til bønder.

'''Kilde:''' Kaare Bjerke: Slekten Rosensverd (Handingmand) fra Skjeberg.(NST XV, hefte 3, 1956)

'''1594:''' Lagmann i Oslo Mogens Bårdsøn Rosensværd dør. Broren Tjøstel overtar stillingen. Christoffer Stub blir også lagmann dette året og slutter i stilling som lærer ved katedralskolen.

'''Kilde:''' http://www.namiko.no/År1500.htm
--------------------
1580: Han fikk ved en herredagsddom stadfestestelsesbrev på at slekten tidligere hadde vært fri. Det blir opplyst at kong Erik av Pommern i 1458 på grunn av tjenester kannik Gulbrand Rolvsson ved Mariakirken i Oslo hadde gjort for kongen og riket. At kongen skal ha gitt Mogens sine farbrorsønner Sjøfar og Nils Sigurdssønner og deres etterkommere "skjold og hjelm" Det opplyses også at Østby i Skjeberg hadde vært slektens hovedgård og at slekten hadde mistet sine adelsprivilegier fordi Mogens far Bård Rolvsen hadde vært prest og bortforpaktet gården til bønder.

Kilde: Kaare Bjerke: Slekten Rosensverd (Handingmand) fra Skjeberg.(NST XV, hefte 3, 1956)

1594: Lagmann i Oslo Mogens Bårdsøn Rosensværd dør. Broren Tjøstel overtar stillingen. Christoffer Stub blir også lagmann dette året og slutter i stilling som lærer ved katedralskolen.

Kilde: http://www.namiko.no/År1500.htm 
ROSENSVERD, Mogens Bårdsen på Gran (I33365)
 
282 {geni:about_me} '''Anastazja''' (ur. przed 1164, zm. po 31 maja 1240) – '''ksiÄ™niczka wielkopolska''' i '''ksiÄ™na zachodniopomorska''' z dynastii Piastów. http://pl.wikipedia.org/wiki/Anastazja_Mieszk%C3%B3wna

levde 1240 
Anastasia of Greater Poland Księna Piastowska Księna Piastowska (I32534)
 
283 {geni:about_me} '''Anders Esgesen Frost (Bild)'''

'''Børn'''
* + 1. Hr. Esge Frost (Bild), d. eft. 1346

http://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I21731&tree=2 
ESGESEN FROST (BILD), Anders (I35252)
 
284 {geni:about_me} '''Anders Nielsen'''


'''Børn'''
* + 1. Edle Andersdatter, d. 1306-1308

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I35224&tree=2 
NIELSEN, Anders (I32486)
 
285 {geni:about_me} '''Berte'''

http://www.finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I37999&tree=2 
LIMBEK, Berte (I30497)
 
286 {geni:about_me} '''Billeslægten'''

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Bille/stamfaedre.htm 
BILLE, Jon (I31298)
 
287 {geni:about_me} '''Bjærun Tokesen (Bjørn)'''

Fældede Suserup Skov, Skabte 2 hovedgårde

'''g.m'''
* Stigsdatter, Fik i medgift Suserup Skov ( far Stig Tokesen Hvitaleder, d. 1151 Viborg)

'''Barn'''
* NN Bjærunsdatter, (Bjørnsdatter) til Suserup

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Hvide/Tokesen.htm

http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Hvide/Bavelse.htm

Fornavn muligvis Bjørn

Fornavn muligvis Bjørn 
TOKESEN (BJØRN), Bjærun (I33509)
 
288 {geni:about_me} '''Brigida Ulfsdatter'''

Ref: Av Ynglinge �tt, p. 56 
Brigida Ulfsdatter (I30256)
 
289 {geni:about_me} '''Børn'''

. 1. Stig Nielsen Ulfeldt
. 2. '''Niels Nielsen Ulfeldt'''
+ 3. Absalon Nielsen Ulfeldt, d. 1305

OBS! Fadern till Niels, Strange I. Ulfeldt, d. eft. 1186 Inte någon Knut...


http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I5028&tree=2 
STRANGESEN (ULFELDT), Niels (I32205)
 
290 {geni:about_me} '''Børn'''

+ 1. Esbern Vagnsen Galen, d. 1268

+ 2. Margrethe Vagnsdatter Galen, d. † 
Ukendt hustru (I31269)
 
291 {geni:about_me} '''Børn'''
* + 1. Jacob Olufsen Lunge, d. 31 maj 1384- 29 jun. 1387
* + 2. Oluf Olufsen Lunge, til Mosegaard, d. før 7 okt. 1386
* + 3. Ellene Olufsdatter Lunge, d. eft. 1383
* . 4. Olufsdatter Lunge
* + 5. Cecilie Olufsdatter Lunge
* + 6. Elsebe Olufsdatter Lunge 
N.N. (I31133)
 
292 {geni:about_me} '''Cecilie Gødikesdatter Drefeld'''

'''Familie'''
* Oluf Olufsen Lunge, til Mosegaard, d. før 7 okt. 1386 Gift før 1352

'''Børn'''
* + 1. Anders Olufsen Lunge, til Toksværd, d. 1408
* + 2. Jens Olsen Lunge, til Gundestrup, d. eft. 1 maj 1421
* + 3. Niels (Jesse) Olufsen Lunge, til Falkerslev, d. eft. 1424
* . 4. Oluf Olufsen Lunge, f. *, Svansbjerg, Herfølge (Bjæverskov H., Præstø) , d. eft. 1416

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I5171&tree=2

----------------------------------



Drefeld'erne er en gammel skånsk slægt, der førte et tværdelt skjold, hvis øverste felt var delt af rødt og sølv, nederste blåt, på hjelmen to vesselhorn, henholdsvis delte af rødt og sølv og af sølv og blåt.


Sources 1.[S4] Danmarks Adels Aarbog.
Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1891:120.




--------------------
Gift före 1352, död före 1364

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I5171&tree=2

* BIRTH: (fornavn Gerver ?)
* DEATH: AFT ER 1362 
GØDIKESDATTER DREFELD, Cecilie (I35203)
 
293 {geni:about_me} '''Cecilie Nielsdotter Galen'''

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21495&tree=2

* Forbehold: muligvis andet forældrepar

* gjorde 1304 Testamente og da indsatte sin Søn Johan Kalf, Degn i Lund, og hans Brødre samt sin Broder Hr. Peder af Eljarød til Exekutorer, stadfæstede 1309 med sin Søn Jakob Kalf den Gave, hendes Søn Degnen havde givet fattige Skolediciple i Lund, beseglet af Hr. Peder Nielsen af Eljarød, gav 1310 denne sin Broder Fuldmagt at Tilskjøde Gods til St. Laurentii Kirke i Lund

--------------------
http://www.roskildehistorie.dk/stamtavler/adel/Kalf/Kalf.htm
--------------------
gjorde 1304 Testamente og da indsatte sin SønJohan Kalf, Degn i Lund, og hans Brødre samt sin Broder Hr. Peder af Eljarød til Exekutorer, stadfæstede 1309 med sin Søn Jakob Kalf den Gave, hendes Søn Degnen havde givet fattige Skolediciple i Lund, beseglet af Hr. Peder Nielsen af Eljarød, gav 1310 denne sin Broder Fuldmagt at Tilskjøde Gods til St. Laurentii Kirke i Lund
--------------------
Cecilie blev gift med '''Jens Kalf''' omkring 1269. (Jens Kalf blev født før 1255 og døde før 1274.)

----

SDHK-nr: 2054
Svenskt Diplomatariums huvudkartotek över medeltidsbreven

Datering: 1304 mars 12*

'''Innehåll'''

Cecilia, änka efter danske kungens marsk Johan Kalv, upprättar sitt testamente; för det första skänker hon 20 mark penningar jylländskt mynt till heliglandshjälpen samt utlovar 20 mark penningar och sitt guldkors, som innehåller ett stycke av Herrens kors, till det predikarbrödrakonvent som ligger närmast platsen för hennes död och där hon således väljer sin gravplats. Vidare skänker hon till kyrkan i Lund all sin lösa och fasta egendom i ”wrahæthorp”, (Vragerup) som hon ärvt efter sin mor, med förbehållet att avkastningen skall fördelas på kyrkans byggnadskassa, kaniker och vikarier samt på offergåvor på hennes årsdagar och på de fattiga; till förvaltare av nämnda egendom utser hon dekanen i Lund. Vidare skänker hon till olika brödra- och systrakonvent, hospital och fr.a. alla kyrkor och dessas präster i Lund diverse penningsummor, liksom till olika kyrkor, kloster och andra kyrkliga inrättningar och personer i Skåne och Danmark, bl.a. till klockaren Nils vid kyrkan i ”lummæ” (Lomma?), predikarbrödraordens lektor Anders i ”Aosia” (Åhus?), sina systerdöttrar Kristina och ”ælizef”, systrar vid S:ta Klara i Roskilde, prästen Bondo i ”Dalby”, broder Torsten, äldste hos predikarbröderna i Århus (Åhus?), och sin f.d. kaplan Torkel. Till testamentsexekutorer utser hon sin son lundadekanen Johan Kalv och hans bröder samt sin bror Peter till Eljaröd. Sigillanter ärutfärdaren, hennes son Johan Kalv och hennes bror Peter till Eljaröd. 
NIELSDOTTER GALEN, Cecilie (I35198)
 
294 {geni:about_me} '''Cecilie Pedersdatter Grubbe'''

'''Notater'''
* fik som Enke tilskødet af Jep Begere alt det Gods i Falster som denne havde i Pant af Jon Grubbe. Død eft. 1338

* Far Peder Grubbe, d. før 14 apr. 1338
* Mor Inger (Ingerd) Karlsdatter Rani, d. før 31 dec. 1387

'''Familie'''
* Folmer Folmersen, d. eft. 1338

'''Børn'''
* + 1. Sophie Folmersdatter

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21450&tree=2
NAME: _MAR Grubbe
 
PEDERSDATTER, Cecilie (I33620)
 
295 {geni:about_me} '''Christine Nielsdatter Basse''' (Nye), til Drøsselbjerg

http://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I67562&tree=2
NAME: _MAR Basse
 
NIELSDATTER, Christine Nielsdatter Nye (Nye) (I31059)
 
296 {geni:about_me} '''Christine Nielsdatter'''

Far Niels Bosen

Familie Jens Nielsen Due, d. eft. 1365

http://finnholbek.dk/getperson.php?personID=I22080&tree=2
NAME: _MAR Nielsdotter Due
 
DYRE, Christine (I34083)
 
297 {geni:about_me} '''Claus (Nicolaus) (Kudy) Limbek'''

'''Notater'''


Hr. Nicolaus Limbek kaldet Kudy, kaldes 1335 kun Nicolaus Limbek og var da endnu kun væbner, men 1353 i Vinningå-forliget var han ridder og kaldes Claus Limbek Kudy, synes da at have stået på kongens side, udsteder 1354 (Nicolausdictus Kwdh miles) på Kongens Vegne en kvittering til hr. Valdemar Sappi, pantsatte 1355 sammen med Helrik og Hartvig Breide Langholt (Kjær H.) til Kong Valdemar, samtykte s. å. sin broder Hr. Johannes Limbeks testamente og kaldes da kun hr. N. Limbek, nævnes 1357 (N. L. Kuddy) sammen med drosten hr. Nicolaus Limbek blandt Svend Jensen (Skobe)s børns mødrene frænder, var 1360 forlover for kongen ved forliget i Ribe, havde 1379 sammen med hr. Johannes Limbek af Trøjborg tilføjet Løgum Kloster overlast, bødede derfor og for at opnå lejersted i Klostret og beseglede hr. Johannes Limbeks pantebrev til Klostret for den pågældende sum, skal have ejet Mustedgaard (Jerslev H.), er vel denhr. Nicolaus L., der 1365 var g. m. en fru Berte og boede i Aarhus Stift.

'''Familie'''

Berte, d. †

http://www.finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I37993&tree=2 
LIMBEK, Claus (I30498)
 
298 {geni:about_me} '''Cristine Evertsdatter Moltke'''

'''Familie:''' Eskild Falk, d. 1387

'''Børn:'''
* + 1. Jens Eskildsen Falk, til Vallø, d. 6 jan. 1408-1409
* + 2. Kirsten Eskildsdatter Falk

'''Kilder:'''
* [S2] Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2011]., DAA 1991-93:828- 26 d.
XVIII - DEN MIDDELALDERLIGE LINJE I DANMARK

'''Länk:'''
* http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I10275&tree=2

Moltke
http://trees.ancestry.com/rd?f=image&guid=bc4fc3eb-8886-465f-9f57-ff06b6989198&tid=18647245&pid=700476164 
EVERTSDATTER MOLTKE, Christine (I35106)
 
299 {geni:about_me} '''Edel Pedersdatter Saltensee'''

http://finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21197&tree=2




Familj med Peder JAKOBSSON SKRAM (1285 - 1320)

Barn:

Sidsel PEDERSDOTTER [SKRAM] (~1315 - ~1397)

Jon PEDERSSON SKRAM



Familj med Niels ERIKSEN GYLDENSTIERNE

Barn:

Nielsine Nielsdatter Eriksen Gyldenstjerne (født omkring 1275)

Erik NIELSEN GYLDENSTIERNE

(født omkring 1310 i Aagaard, Kettrup, Thisted - døde efter 1378)

Susanne Nielsdatter Gyldenstjerne





--------------------

Edel SALTENSEE



Far: Peder Lauridsen SALTENSEE (~1240 - )

Født: omkring 1255



I familie med Niels Eriksen GYLDENSTIERNE (~1245 - ~1310)

Børn:

Nielsine (?) Nielsdatter GYLDENSTIERNE (~1275 - )



Personhistorie

Årstal Alder Begivenhed

~1255 Fødsel omkring 1255.

~1275 Datteren Nielsine (?) Nielsdatter GYLDENSTIERNE fødes omkring 1275.

~1310 Ægtefællen Niels Eriksen GYLDENSTIERNE dør omkring 1310.

Kilde: http://www.qvotrup.dk/Tavlen/p7d9e0677.html

--------------------

Køn Kvinde

Person-ID I2941 Skeel, Holbek, Santasilia and Muckadell

Sidst ændret 27 Mar. 2008



Familie Niels Eriksen Gyldenstierne, d. Eft. 1310

Børn > 1. Erik Nielsen Gyldenstierne, d. Eft. 1378

2. Jakob Nielsen Gyldenstierne, d. Eft. 15 Jul. 1341

> 3. Susanne Nielsdatter Gyldenstierne, d. Eft. 1355

> 4. Ne Nielsdatter Gyldenstierne



Sidst ændret 11 Nov. 2008

Familie-ID F1061 Gruppeskema



Kilder [S2] Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2005]., (DAA 1926:II:6) - ikke i 1914.

--------------------

Far: Peder Lauritdsen Saltensee av Linde * ca 1261, farfar Laurids Saltensee av Linde Ö ca 1230
--------------------
Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2005]., DAA 1914:390.
--------------------
skulle være Enke efter Niels Baggesen (Banner) og Niels Eriksen Gyldenstierne ??

Formentlig er det samme ES der er gift 2 gange ?

DAA 1914 s 390 
PEDERSDATTER SALTENSEE, Edel af Linde (I30500)
 
300 {geni:about_me} '''Edle Andersdatter'''

'''Notater'''

Edle, der 1306 betænkes i sin "frænke!" [http://www.geni.com/people/Cecilie-Galen/6000000004533866005 Cecilie Jonsdatter Lilles] testamente. Død før 1308 Gift med Hr. Niels Rani i hans första gifte.

'''Familie'''

Hr. Niels Rani, d. eft. 1315, Vordingborg Købstad

'''Børn'''

* . 1. Hr. Jakob Nielsen Rani, d. før 13 apr. 1356
* + 2. Karl Nielsen Rani, d. †

http://www.finnholbek.dk/genealogy/getperson.php?personID=I21445&tree=2


Kilder [S2] Danmarks Adels Aarbog, Thiset, Hiort-Lorenzen, Bobé, Teisen., (Dansk Adelsforening), [1884 - 2005]., DAA 1910:341. 
ANDERSDATTER, Edle (I33622)
 

      «Forrige «1 ... 2 3 4 5 6 7 8 9 10 ... 294» Neste»